Hon tvår sina händer, krisdemokraten med falska tänder.

Bilden lånade vi från Verjeger´s blog. Tack så mycket!

En religion (vi räknar inte de monoteistiska) har ofta en eller flera gudamakter för det religionens anhängare anser vara viktig och betydelsefullt. Vissa gudar och gudinnor har uppgifter och funktioner som sällan behöver en förklaring. Gudar och gudinnor som har hand om läkekonst Eir i asatron är ganska självklar man anser läkande och vårdande av sjuka är viktigt. En tro som har krigsgudar och gudinnor behöver inte alls vara våldsam och grym utan man inser att våld och konflikter är en del av livet och då kan det vara fördel att ha gudar som Mars, Ares eller Tyr. Är handel och köpenskap viktig i kulturen hedningarna lever i finns det gudamakter för det också. Njord kan sägas vara affärsmännens gud för att uttrycka sig lite modernt.

Men varför har då asatron en drömgudinna? Svaret är att man ansåg drömmar vara viktigt. Drömmar kan vara allt från mycket behagliga till djupaste skräck. Drömmar är en del av livet och ha en gudinna för detta är då ganska naturligt. Dagdrömmar kan ses som något betänkligt, särskilt om man lever i en monoteistisk religion där man enbart ska frukta gud och överheten. Dagdrömmar ses då som något onödigt i bästa fall och farligt som måste bekämpas. Gå inte där och dröm utan ut och arbeta och betala skatt till den osynlige guden! Ja det är den inställning som gäller, det vet alla svenskar som är födda i en luthersarbetsmoral. Men drömmar behövs för att bearbeta livet. Dagdrömmar behövs de med. Om man inte fick drömma hur skulle då det kulturella livet se ut?

Drömmar är viktigt oh drömmar behövs vare sig det gäller de som sker på natten då man over eller under dagen då man är vaken. Detta förstod våra hedniska förfäder och därför hade de en asynja som heter Niorun/Njorun/Njörun. Endast vad vi vet i alla fall, är att endast de levande drömmer. Att vara vid liv är att kunna drömma den olycklige som inte kans drömma har en fruktansvärd tillvaro. Så ärade hedningar, sluta aldrig drömma. Dröm om en ny hednisk tidsålder så den monoteistiska mardrömmen får ett slut! Hell Njörun! Hell drömgudinnan!

Hell Njorun!

Kommer du sakna kon när båset är tomt? Ja som vi alla vet, kristendomen är på tillbakagång. Det är inte bara den religiösa delen av korset tro som försvinner utan även den kulturella och etiska delen. Folk som inte är kristna kommer inte leva efter principen att vända andra kinden till eller förlåta oförrätter. Den lutherska arbetsmoralen kommer ersättas av en annan moral men vilken? Skolavslutningar i kyrkor kommer vara ett minne blott. Älska sin nästa kommer inte vara något ouppnåeligt ideal längre utan bara ett ideal bland flera.

Vi hedningar som brutit med kristendomen kommer inte sakna den, men alla hedningar är inte lika konsekventa i sin antikristendom. Så du ärade hedning, kommer du sakna kon när båset är tomt?

Man måste tänka positivt. här kommer en god nyhet. Det finns ingenting som tyder på att kristendomen har gått framåt trots krig och oroligheter. Krisdemokraterna har med sina intriger och bråk gått bakåt.

I dessa hårda tider med krig och kriminalitet, epidemier och klimatförändringar är det lämpligt att tänka på döden. Livet är kort, trots att de flesta i västvärlden förnekar detta med sin ytliga och kommersiella livsstil. Nej god vänner gör er bekanta med dödsgudinnan.

”Att vanliga män förlöjligas finner jag oanständigt.”

Alexandra von Schwerin, adelsdam och journalist.

Håra tider, ormen piskar med stjärten och brodern ylar. Snart är medlemskap i NATO en dyster verklighet.

Tyr den modige och tappre asen är mycket. Men han är inte egoisternas gud. Hans offer när Fenris bands är välkänd. När gudarna ska införskaffa en kittel så att Äger kan brygga öl då är det Tyr som i förtroende talar om var en sådan finns. Han följer själv med och visar vägen. Vidare så är han tingets gud och rättvisa och juridik har vi för att det allmänna bästa fungerar bättre då än att alla är själviska. Den som är fullblodsegoist bör kanske inte åkalla Tyr?

Alla hedningar tycker inte samma sak. På bloggen Hedniska tankar hyllas att Humanisterna fått status som ickereligiöst samfund. Vi i Ideella Kulturföreningen som faktiskt fått kritisk av humanisterna då vi tar avstånd från sekulär humanism anser de bara är en form av urvattnad monoteism. De tror att människan föds med rättigheter. Ja det är högmod. En djurart föds inte med extraordinära egenskaper. Vi anser att människan är ett djur bland djur och föds inte med vare sig rättigheter eller värdighet. Blodiga och skrikande kommer vi till denna värld livet utvecklats genom hård kamp och evolution och rättigheter är det då aldrig tal om för vare sig växter eller djur. Människor lever i grupper. Dessa grupper vare sig det är tal om byalag, föreningar eller överstatliga intuitioner är alla sociala konstruktioner men de behöver normer, lagar och regler. Men att höja det till religiösa dogmer för man får väl knappast bryta med de normer och ideal humanisterna har även om man själv inte delar dem?

Man kan mycket väl ha mänskliga rättigheter som norm och ideal. Men det är ett påhittat ideal som man allt för lätt kan bryta emot. Människovärdet är inte okränkbart, ty det kan kränkas. Hedniska religioner har sällan universella budskap, det har humanisterna för deras lära ska gälla alla oavsett var de lever och var de är födda. Humanisternas tolerans mot andra är obefintligt. Deras tolerans är samma intolerant som hos de som tror på den osynlige guden från Mellanöstern. Humanisterna tror inte ens på en osynlig gud, bara på det som är osynligt.

Humanisterna rakar ner och hånar andra religioner. Gott så, med klarar de av att få sina ideal bespottade? Kan de bevisa att deras ideal är sanning och inte åsikter?

Om du inte tar sikte på framtiden, då gör någon annan det.

Gudarna trodde krisen var över. Balder skulle inte dö. Allt hade ordnat sig och nu kunde man andas ut och glädjas. De onda drömmarna kunde förvandlas till lek och fest. Kasta och skjut mot Balder han kan inte skadas. Men Loke visste att ta sikte med hjälp av Balders broder…

Ja så är det. Gudar och människor strävar efter ett tillstånd där allt är gott och bra. Men ödet ger alltid tummen ner för sådana fåfänga drömmar. Allt fortsätter, livshjulet fortsätter rulla och rulla. Det stannar inte. Glädje och lycka är inte ett statiskt tillstånd, bara ett flyktigt. En strid vinns, en ny fara hotar, en svårighet besegras men fler återstår. Sången har ett slut men inte livet. Föreställningen kan sluta lyckligt men liv slutar alltid i död. Bara för att man själv är passiv och tillfreds betyder det inte att andra är det. Loke tog sikte på framtiden på ett för oss alla olyckligt sätt.

Så ta sikte på framtiden, lägg aldrig ner bågen.