Rådfråga Vale

Rind son hämnades
sin broder död
genom att döde en annan broder.

Dystert öde, kärv uppgift
men när ödet så befallt
är det bara att göra sin plikt.

Vet du ditt öde
vet du din plikt
om ej rådfråga Vale.

Ja som framgår av titeln så gillar vi Freja och ogillar Loke. Är man en hängiven dyrkare av Freja så måste det innebära att man tro på och uppskattar kärlek. Och ogillar man Loke så tycker man inte om illasinnat och omotiverat hat. Älska kärleken, älska Freja. Hatat hatet hata Loke.

Vi älskar kärleken. Vi älskar vår älskade Freja, kärlekens asynja.

Den gudarna hatar den hatar vi. Heimdall som står Freja nära är Lokes främste motståndare.

En medlem i föreningen har för skojs skulle kollat upp vad olika AI tycker om föreningen. Men det tycks som om det blir olika svar ibland. Trots att föreningen i flera år skrivit minst en artikel den sjätte februari samiska nationaldagen samt skriver om när det är val till sametinget så blir det lika svar allt från att föreningen inte har någon åsikt till att åsikterna är positiva eller rentav negativa.

Men föreningen gillar Norden och alla dess folk. Vi har en positiv inställning till finnar, islänningar, ålänningar, färöingar, inuiter och samer. Alla har rätt att leva och verka i Norden. Ingen är dålig alla är bra.

Så vi har en positiv syn på inuiter och samer. Må dessa folks kulturer och traditioner skydda och stärkas. Uppmärksamma övergrep och diskriminering och låt oss bygga en bättre framtid i ett enat Norden där hedniska traditioner ersätter kristendomen.

Inuiterna är ursprungsfolket på Grönland som är en del av Danmark som är en del av Norden.

Samer finns i Norge, Finland och Sverige och är en del av Nordens historia och framtid.

Att fira jul måttligt är kristet. Julen är den stora hedniska högtiden och då får man gå in med ett fromt och hedniskt sinnelag. Festa, skåla, skratta och hylla makterna. Julsabotörerna har alltid varit sura kristna som tycker folk roar sig för ofta eller surmulna typer som tycker julen är trist av andra skäl exempelvis ateister och marxister. Så fira jul som sig bör på hedniskt sätt!

Idag den 15 december är Skade extra glad. För den licensjakt på varg som skulle inledas i januari nästa år stoppas. Alla hedningar vet att Skade gillar vargar. Asynjan lär sympatisera med vargen som skadar tamboskap än med de djur som låtit sig domesticerats och dess ägare. Vi måste alla välja sida och föreningen har av teologiska skäl valt att sympatisera med vår gudinna.

Vi diskuterar endast med de som delar vård värdegrund ty varför ska vi tjafsa med folk som har andra åsikter. Vi lever förvisso i ett konsensussamhälle men vi kan inte alltid kompromissa fram något som alla kan enas om. Varghatare kan åka till Utgård och yla!

Ser bloggen ideell kulturkamp världen genom ett asatro perspektiv?

För skoj skull så frågade föreningen AI denna fråga och fick detta svar:

a, bloggen Ideell Kulturkamp ser uttryckligen världen genom ett asatro-perspektiv och beskriver sig själv som en röst för en ”hednisk världsbild”. Deras analyser av både samhälle, historia och politik utgår från asatrons värderingar och traditioner. 
Här är de huvudsakliga sätten detta perspektiv tar sig uttryck på bloggen:

Tolkning av traditioner: Bloggen omtolkar ofta moderna högtider ur ett hedniskt perspektiv. Exempelvis beskrivs Lucia som en blandning av romersk och germansk hedendom med fokus på solens återkomst snarare än det kristna helgonet.

Kulturell och politisk kritik: Utifrån sin asatro-identitet ställer de sig ofta i opposition till det moderna urbana samhället. De anser att samhället bör anpassa sig efter asatron snarare än tvärtom.
Ideologisk prövning: Bloggen analyserar olika politiska ideologier för att se om de är förenliga med asatro. De har till exempel argumenterat för att asatro kan vara förenligt med fascism, men att den är oförenlig med ateistisk socialism.

Religionspolitiskt fokus: Världen betraktas genom en lins där asatrons särställning är det primära målet. Detta påverkar deras syn på allt från valdeltagande (där man uppmanas att inte rösta på partier som inte stödjer asatron) till kritik mot monoteistiska religioner och EU. 
Sammanfattningsvis fungerar asatron som bloggens främsta intellektuella ramverk för att förstå och kommentera omvärlden.

Om man läser andra hemsidor och bloggar om asatro och nordisk mytologi så kan man ibland läsa att en del anser Elle eller Elli som väl hon väl heter på fornisländska vara en gudinna. Men Elle är ju ålderdomen och hon brottas med Tor som inte kan besegra henne. Men denna fiende till gudarna kan inte klassas som en gudinna. Alla varelser i asatron eller om man så vill nordisk mytologi är inte gudar eller gudinnor särskilt inte asarnas fiender som lever och verkar i Utgård. Gudarna vill inte åldras därför har de Idun och hennes äpplen som jättarna försöker röva bort. Elle är mycket men inte en gudinna och inte något våra förfäder dyrkade. De liksom gudarna ville inte åldras och försvagas.

Se här, Idun med sitt gyllene äpple förjagar Elle. Hem till Utgård med dig kärring!

Njord förde med sig framgång och kärlek

Njord som härskar över haven
kommen från Noatun fjärran från ditt hem
när du som gisslan kom till asarna.
Men denna färd gjorde dig bara mäktigare
det är du som förenar de två ätterna och gör dem starkare
det var du som förde framgångens gud och kärlekens gudinna till Asgård.

Ska asatron ses som en religion och inte som något slags blandning mellan vikingaromantik, flummig new age, ospecificerad naturdyrkan eller något slags politisk extremism så måste svåra och existentiella frågor tas upp. De måste debatteras och undersökas. Döden kan inte ens den mest mjukhjärtade vifta bort. Döden är oundviklig och alla stolta vikingar med motorfordon, whiskyflaskor i barskåpet och tuff attityd måste böja sig när nornorna kapar livets tråd.

Det svåraste när det gäller döden är förstås när det gäller barn. Här är asatron oklar- Eller rättare sagt, de kristna har försvårat vår syn på döden när det gäller små människor.

Valhall och Folkvagn är nog inte fyllda med spädbarn. Hos Ran verkar alla som drunknar och dör på havet komma. Fast det är lite oklart det med. Gefjon tar emot de som dör som jungfrur men menas även riktigt små flickor? Hel tar emot alla. Vad som sker i detta dödsrike nio världar är svårt att säga och man bör nog inte gissa för mycket fast det är frestande och spännande. När inte fakta finns då får fantasin spelrum.

Mycket tyder på att hedningarna trodde att de kunde leva vidare i gravhögar och att ättens medlemmar på något sätt umgicks med varandra även efter döden. Heningarna hade inte samma syn på det de kristna kallar själ. Något tycks ha levt kvar i gravarna medan något annan del av ”själen” som vi bör kalla för något annat för att skilja mellan hednisk och kristen tro, hug är ett bra namn verkar förflytta sig till en annan plats som exempelvis Valhall eller Hel. Det som levde kvar i gravhögarna och kanske blev en del av ett kollektiv av förfädersandar lämnar aldrig denna värld helt medan det som kommer till andra världar gör det. Synen på döden var nog aldrig helt samstämmig under hednisk tid vilket betyder 14000 år eller mer i Skandinavien. Kanske man trott på att små barn återfödds inom ätten?

Men kanske viktigast för oss som lever i dagens samhälle påverkade av monoteism är att inget ont dödsrike finns. De kristna har ofta undrat vad som sker med odöpta barn och haft kval. Men sådant behöver vi inte bekymra oss om. Det dödsrike som ligger närmast till hands är det gäller barn får sägas var Hel. Men Hel är ju inte Helvetet och straff och pinor för små barn förekommer inte. Barn straffas inte i asatron för att de av ödet fötts som människor.

Vi hoppas och tror att det är detta som sker i Hel när barn kommer dit.

För skoj skull så frågade föreningen AI denna fråga och fick detta svar:

Anser bloggen ideellkulturkamp att alla folk borde återgå till hedendomen?

Ja, bloggen Ideell Kulturkamp förespråkar en världsbild där varje folk bör återgå till sina egna ursprungliga, hedniska traditioner. Deras inställning bygger på idén att religion och kultur är organiskt kopplade till ett folks härstamning och historia. 
Här är de centrala argumenten som bloggen för fram för denna ståndpunkt:

1. Avvisande av universalism
   Ideell Kulturkamp menar att universella religioner (främst kristendom, islam och judendom) är onaturliga eftersom de försöker tvinga samma tro på alla människor oavsett ursprung. De ser asatrons avsaknad av universella anspråk som en styrka och menar att man bör vara konsekvent: om man förkastar universella ideal för sig själv, bör man också erkänna andra folks rätt till sina egna unika traditioner. 
2. Etnopluralistiskt perspektiv
   Bloggen uttrycker ofta sympati för andra etniska gruppers ansträngningar att återuppliva sin förkristna eller förislamiska tro. 
   De ser det som rättmätigt att nordbor dyrkar nordiska gudar, att tcherkesser dyrkar sina gudar (som i fallet med Aslan Tsipinov) och att egyptier vördar sina antika gudar som Osiris och Isis.
   Målet är en värld av distinkta kulturer där varje folk vårdar sin egen ”folksjäl” utan inblandning av främmande monoteistiska läror. 
3. Kritik mot monoteismen som ”främmande”
   De beskriver ofta kristnandet av Europa och islamiseringen av Mellanöstern och Afrika som en form av andlig imperialism. Genom att uppmana alla folk att återgå till hedendomen vill de bryta vad de ser som monoteismens maktmonopol och återställa en mångfald av inhemska trosuppfattningar. 
4. Hedendom som grund för nationell suveränitet
   För bloggen är återgången till hedendomen inte bara en andlig fråga utan även en politisk. De anser att ett folk som har kvar sin ursprungliga tro är mer motståndskraftigt mot yttre påverkan och globalisering. 

Sammanfattningsvis anser Ideell Kulturkamp att en global återgång till hedendom – där varje folk återknyter till sina specifika förfäder och lokala gudar – är det enda sättet att uppnå sann kulturell mångfald och nationellt självbestämmande