Getter och får ur ett hednisk teologiskt perspektiv

Getter och får ur ett hednisk teologiskt perspektiv

Det finns en hel del getter inom asatron, Tanngnjost och Tanngrisner är som alla vet Tors präktiga bockar som drar hans vagn. Heidrun är alla törstiga hedningars favorit men den stackars get Loke hade dragkamp med vill förbli anonym. Det respekterar vi.

Får framförallt då lammet är en symbol för kristendomen. Självaste Jesus är en fårskalle ty han är Guds lamm eller på latin Agnus Dei. Makthavarna inom kyrkan anser sig vara herdar och har som symbol herdestaven vilket säger en hel del vilket förakt de har för sin hord ty deras medlemmar är en slags fårskock som måste räddas av farliga ulvhedar.
Beskedlig som ett lamm sägs det men bocken är en symbol för Djävulen och de kristnas motpol är ju asatron så det är kanske inte helt fel av dem att sätta geten i samband med det okristna?

Getter har 60 kromosomer medan de kristna förlåt fåren endast har 54.
Getter kan inte få avkomma med får.
Geten är revirhävdande medan fåret vill sprida sig över hela världen. Jo vi hedningar vet ju det allt för väl.
Hos getter finns det tydlig rangordning medan fåren inte har detta. Fadern, sonen och den helige anden är alla lika mycket värda får (sic) man säga men getägaren Oden är den högste guden följt av getägaren Tor.
Geten är inte lika fet som fåret. Får samlar fett ungefär som kyrkan samlar guld.
Fåret har dock en förmån som geten inte har. Det finns fler läkemedel för får som kan vara direkt livsfarliga för getter man tänker osökt på vigvatten och oblater.
Getterna är dock mer intelligenta än fåren. En skröna säger att en politiker från Schweiz sa följande: ”De ungdomar som vallade getter blev intelligentare än de som vallade får”.

Så hellre get än får, hellre hedning än kristen eller hur?

Guds lamm. Får man verkligen tro på sånt snusk?

Heidrun är många hedningars favoritdjur i Asgård.

Tor med sina två bockar.

Tyr och krig

Tyr är krigets gud och därmed kan man med viss rätt också säga dödandets gud. Men han är inte dödsgud för det är Oden. Krig är inte bara död det är ett slags tillstånd inte bara för den enskilde utan även för samhället i stort. Krig kan även i överförd benämning vara att man strävar att med kraft förändra tillvaron. Exempel är när myndigheter säger att de för krig mot fattigdom, cancer eller kriminella. Sistnämnda innebär dock att folk strider och rentav dödar varandra och då är man tillbaka i den mer ursprungliga benämningen av krig. Så åkalla Tyr när du ska kriga.

Åkalla Tyr, rista hans runa!

Vi fördömer Jimmie Åkesson!

”Vi är väl, skulle jag vilja påstå, dessutom det kanske mest Israelvänliga partiet i Sveriges riksdag.”

Jimmie Åkessons citat ovan är förstås något föreningen tar avstånd ifrån. Sverigedemokraternas ledare som själv är kristen står för ideal vi anser vara förskräckliga och vi fördömer hans ord.

Vi diskuterar bara med de som delar vår värdegrund. Denna värdegrund är baserad på polyteism och antimonoteism.

Slaget vid Femern

Slaget vid Femern

Inledning
Trettioåriga kriget utbröt 1618 och Sverige drogs in i kriget 1630. Danmark hade varit med i kriget med tvingats av de katolska makterna att dra sig ur redan 1629. Trots att såväl Sverige som Danmark var protestantiska stater så försökte danskarna förhindra att svenskarna segrade i kriget och gjorde vad de kunde för att försvåra för dem. Svenskarna i sin tur upplevde att kriget i Tyskland hade avstannat och man började resonera som så att man hade en här i norra Tyskland så varför inte sätta in dem mot danskarna samtidigt som trupper rykte in från Småland och även in i Norge som var under danskt styre. Sverige var allierat i kriget mot Spanien och kejsaren med Holland som lite motvilligt gick med på att stödja svenskarna. Kriget började i slutet av 1643. Holland bidrog i kriget genom att svenskarna tilläts värva manskap och fartyg.

Sjökriget
Svenskarna hade en bättre armé, men danskarnas flotta ansåg vara bättre. Danskarna segrar över en holländsk flotta vid Lister Dyb i maj, en får sägas oavgjord strid skede vid Kolberger Heide där danska kungen Kristian IV förlorar ett öga och som nämns i danska kungssången. Svenska flottan tog sig efter striden in i Kielfjorden och var där i nästan tre veckor på grund av motvind. Danskarna under amiral Peder Galt bevakade dem men kunde inte förhindra att de seglade iväg även om svenskarna fick en del förluster. Kristian IV lät Galt dömas till döden då han inte lyckades hindra utbrytningen. En holländsk flotta under Maerten Thijssen kunde danskarna inte hindra tog sig fram till Kalmar och förenades med svenskarna. Tillsammans gav man sig ut för att leta efter danska flottan. En del av danskarnas fartyg hade lagts upp för vintern för strider till höst var ovanligt.

Slaget
Söndagen den 13 oktober möttes återigen flottorna. Svenskarna leddes av Carl Gustaf Wrangel som nyligen blivit befäl för flottan sedan dess ledare Klas Fleming stupat och holländaren av ovannämnde Maerten Thijssen som adlats till Anckarhjelm. Danskarna leddes av amiral Pros Mund. Platsen var utanför ön Femarn och striden inleddes runt tiotiden.

Den förenade flottan räknade omkring 4000 man varav 1500 soldater den danska flottan var troligen på 1870 man och de flesta sjömän. Danskarna hade 17 fartyg motståndarna 37. Den allierade flottan delades upp på två svenska eskader och tre holländska. Två av fartygen var brännare, äldre fartyg som fyllt med brännbart material som styrdes mot fientliga skepp där de sedan stacks i band och meningen var att elden skule sprida sig till fiendes skepp. Et dansk fartyg sänktes på detta sätt. Det fartyg den danske befälhavaren hade som flaggskepp Patientia äntrades av svenskarna och Pros Mund stupade med svärd i hand då han vägrade ge sig.

Seger blev fullständig för svenskar och holländare. Man förlorade ett fartyg, ett av de holländska och 59 stupade. Två danska fartyg förstördes medan tio erövrades. Omkring 100 sjömän miste livet medan nästan tusen man blev fångar. När Kristian IV fick höra om nederlaget lämnade han sina trupper i Skåne och tog sig hem till Köpenhamn.

Resultat
Kriget avslutades året därpå. Hade inte svenskarna befunnit sig i krig nere i Tyskland hade danskarna haft det svårare men kejsaren försökte hjälpa danskarna genom att sända trupper norrut. Holländarna stödde svenskarna men ville inte att danskarna helt skulle krossas. Chefsförhandlare var Frankrike som Sverige var allierat med. Danskarna fick avstå landskapen Jämtland, Härjedalen, Gotland till Sverige samt ön Ösel men också ge svenskarna total tullfrihet genom Öresund. Halland skulle hållas som pant i trettio år. Två socknar i Dalarna Särna och Idre hade också erövrats av de svenska men de nämndes aldrig i förhandlingarna. Danske kungen lär har blivit så arg att han slog sin förhandlare i ansiktet med fredsfördraget.

Referenser

Tryckta
Danstrup John Danmarks historia I 1946.
Ericson Wolke Lars, Larsson Göran, Villstrand Nils Erik Trettioåriga kriget, Europa i brand 1618-1648 2006.
Henrikson Alf Dansk historia I 1989.
Sundberg Ulf Svenska freder och stillestånd 1249-1814 1997.
Sundberg Ulf Svenska krig 1521-1814 1998.

Internet
https://da.wikipedia.org/wiki/Slaget_ved_Femern
https://kulturnav.org/8e060f99-45d9-4473-9809-c5fbda886118
https://popularhistoria.se/teknik/sjofart/seger-vid-femern
https://sv.wikipedia.org/wiki/Sj%C3%B6slaget_vid_Femern

Några rader om Nordkorea

Det verkar som om Nordkorea stöder Ryssland allt mer i kriget mot Ukraina. Men kommunism och kristendom är i grunden samma elände alla måste lyda och verka för samma sak vare sig de vill eller inte. Men om det mest bisarra landet i Asien stöder Putin får vi öka vårt stöd till Ukraina!

Se det med ett leende: Äppelmustens dag

Elfte oktober är det sedan några år tillbaka äppelmustens dag. Det är ju på hösten som äpplena är mogna och det är ofta roligare att dricka äpplen än att äta dem. Tyvärr låter många trädgårdsägare frukten ruttna istället för att ta hand om dem och must är ju en enkelt sätt. Man kan göra det själv med lämplig utrustning eller kontakta ett musteri som tar hand om äpplena. Drycken är utmärkt på alla sätt och vis då det är ren naturprodukt.