Fråga: Bloggen ideellkulturkamp skriver mycket om gudinnan Gerd. Men hur ser artiklarna och dikterna ut. De avbildar hennes ofta hur ser dessa bilder ut finns det något tema?

Svar: Bloggen Ideell Kulturkamp beskriver gudinnan Gerd främst som en symbol för våren, jorden och det svenska ursprunget. Innehållet kring henne är djupt rotat i nordisk mytologi, särskilt berättelsen om Skirners frieri. 

Dikternas form och innehåll

Dikterna på bloggen är ofta korta och skrivna på fri vers eller i en stil som efterliknar den fornnordiska drapan. Återkommande teman i poesin är: 

• Transformation: Gerd beskrivs som ”Gymers granna dotter” som genomgår en förvandling från jättinna (tursamö) till asynja genom giftermålet med Frej.
• Natur och årstider: Hon kallas för ”vårens gudinna” och förknippas med majblommor, sanka ängar och den jord som ska brukas.
• Motstånd och förening: Flera dikter, som ”En drapa om Gerd”, lyfter fram hennes inledande motvilja mot att flytta till asarnas rike innan hon slutligen förenas med Frej i lunden. 

Bilder och visuella teman

Bloggen publicerar ofta inlägg under rubriken ”Bilder av Gerd”. Det visuella temat präglas av: 

• Skönhet och natur: Hon avbildas genomgående som en vacker kvinna i naturliga miljöer, ofta omgiven av grönska eller blommor som understryker hennes roll som fruktbarhetsgudom.
• Nationell symbolik: En unik tolkning hos Ideell Kulturkamp är att Gerd likställas med Moder Svea. Som stammoder till Ynglingaätten ses hon som svenskarnas eviga drottning, vilket gör att bilder av henne ofta bär på en patriotisk underton.
• Historisk/Klassisk stil: Bildspråket drar ofta mot en klassisk hednisk estetik där gudamakter kan avbildas nakna eller i historiserande klädnader, i kontrast till abrahamitiska religioners bildsyn. 

Sammanfattningsvis framstår Gerd på bloggen som en levande symbol för det växande livet och det svenska landskapet, snarare än bara en historisk mytologisk figur.

För skojs kulle frågade vi Googles AI följande:

Fråga: Bloggen ideellkulturkamp skriver mycket om gudinnan Skade. Men hur ser artiklarna och dikterna ut. De avbildar hennes ofta hur ser dessa bilder ut finns det något tema?

Svar: Artiklar och dikter om Skade på bloggen Ideell Kulturkamp fokuserar på teman som styrka, självständighet och hennes roll som vinterns och jaktens gudinna. 

Artiklar och dikter: Teman och innehåll
Självständighet och styrka: Skade porträtteras som en förebild för moderna kvinnor genom sin ekonomiska självständighet och sitt oberoende. Bloggen beskriver henne som den ”tuffaste asynjan”.
Vinter och natur: Hon beskrivs som ”vildmarkens gudinna” som trivs bäst bland fjällen. Hon kopplas ofta samman med vintern och jakt, och i poesi nämns hon som den som regerar när ”Jolners (Odens) tid” är över.
Hämnd och rättvisa: Berättelserna lyfter fram hennes våldsamma sida, såsom hennes krav på hämnd för sin far och hennes roll i straffet av Loke genom etterormen.
Firande: Bloggen förespråkar att den 31 juli ska firas som ”Skades dag”, som en hednisk motvikt till det kristna helgonet Elin. 
Bilder och avbildningar
Bilderna på bloggen följer ett tydligt tema kopplat till hennes mytologiska attribut:
Visuellt tema: Avbildningarna fokuserar på hennes funktion som jaktgudinna i ett kargt klimat. Vanliga motiv inkluderar skidor, pilbåge och vildmarkslandskap.
Koppling till helgon: Bloggen drar paralleller mellan Skade och Sankta Elin av Skövde, där Elins attribut (stav eller svärd) tolkas som ursprungliga hedniska attribut för Skade.
Stil: Inläggen använder ofta både klassisk konst och illustrationer som betonar hennes kraftfulla och krigiska framtoning.

Nio är det heliga talet inom asatron. Många exempel finns som de nio världarna, Ägers nio döttrar och att Tor kommer ta nio steg innan han stupar av Midgårdsormens gift vid ragnarök. Men mellan Njord och hans ättling Dyggver blir det nio generationer: Njord, Frej, Fjölner, Svegder, Vanlade, Visbur, Domalde, Domar och Dyggver. Dyggver eller Dyggvir ska blivit gudinnan Hels make så på långt håll är Njord och Frej ingift släkt med Loke.

Ärligt, detta hade ingen asatroende eller ens någon akademiker tänkt på. Men Ideell Kulturkamp tänker mest, störst och sannast!

Guden Frej gifte sig med Gerd som är av jättarnas släkt hon kunde inkluderas. Men Frejs fiende Bele slog han ihjäl och vid ragnarök strider Frej mot Surt. Ja ibland kan det främmande inkluderas men inte alltid. Allt kan inte inkluderas och kanske är det bra, ty vem ska man strida emot om inga fiender finns?

Vid ragnarök hettar det till när Frej strider mot Surt!

En tröstande ord om kärlek kan vara att även kärleksgudinnans bror hade problem med kärleken men det slutade ju bra och nu är Frej och Gärd gifta.

Frej i mitten tillsammans med sin syster Freja och Gärd som han är gift med. De där som skvallrar om att Frej har haft ihop det med Freja ha lyssnat på Loke. De som lyssnar på Loke ska man inte lyssna på.

Många hästar finns det inom asatron, Sleipner Odens springare med åtta ben är de mest kände. Men vi brukar i föreningen uppmärksam guden Frej också han en gud som förknippas med hästen.

Frej och hans tjänare Skirner som rider på Frejs häst för att fria till Gerd.

Vilken natt är julnatten?

Är man intresserad av folkkultur märker man ofta att det handlar om julnatten men det kan ibland vara svårt att veta vilken natt den är för julen är fler veckor lång. Men natten, julnatten infaller mellan julafton 24 december och juldagen 25 december.

I gammal nordisk folktro ansågs denna natt vara fylld av magi, mirakel och övernaturliga faror. Här är några av de mest kända föreställningarna: 

Den vilda jakten: Oden far omkring med sina härskaror. Att höra eller se jakten – som ofta manifesterade sig genom dånande ljud, hundskall och stormvindar – ansågs vara ett mycket dåligt omen. Det troddes förebåda katastrofer, krig eller dödsfall, och den som råkade befinna sig utomhus riskerade att bli bortförd av följet.

Gröt till tomten: Även om det sker på kvällen den 24 december så är det nu man ska ge gårdstomten gröt som tack för hans insats under arbetsåret. Inga metallföremål får förekomma utan träsked och träfat eller andra material som inte är metall.

Observera att även Lucianatten natten till den 13 december historiskt sett betraktades som en av årets farligaste nätter i folktron, då den enligt den gamla kalendern sammanföll med vintersolståndet. Även vid vintersolståndet lär en del av ovanstående skett och kunnat inträffa. Men många av julnätterna har ansetts vara lite mystiska och farliga. Men ofta är som sagt julnatten natten mellan 24 och 25.

Den vilda jakten leds av Oden, julens gud.

Ja ibland måste man fira jul med personer man kan ha ett komplicerat förhållande med. Kusinen som sällan är med på släktträffar för men vet att hon egentligen inte är intresserad av att umgås med släkten. Eller de där irriterande bonusbarnen eller syskonet som har depression och bara förgiftar julen. De där som snobbar med att de inte gillar jul eller vill vara lite rebeller har drabbats av Lokes inflytande. Men ha då lite tröst i att även gudarna kan hamna i sådana situationer. Balder och Hels fäder var ju en gång blodsbröder en andlig men också juridiskt släktskap. Men vi tror oss veta att Balder med sin maka Nanna inte har det allt för svårt utan gör det bästa av situationen.

Hel: Så trevligt att fira med dig Balder!

Balder: (ohörbart mummel)