Dikt: Lützen

Lützen

De drabbat samman med dunder och knall
I höstdagens ljusningstimma.
Det smattrar från grafvar och dikes-vall,
Det blixtrar i gulgrå dimma.

Kanonen plöjer bland rök och damm
I åkern för blodigt säde,
Och fäktande fylkingar flyttas fram
Som brickorna på ett bräde.

Att segra, segra i dagens kamp
Är ringaste ryttares tanke
Ännu, då han fallande griper i kramp
Sitt tag om springarens manke;

Och pikenerarn riktar sitt järn
Ur markens blodpöl att stinga
Den öfverridande kyrassiern,
Som brusar på löddrig bringa.

Soldaten blindt in i faran går,
Att döda och dö är hans gärning,
Men fältherrn han ser huru spelet står
Och kastar sin tunga tärning.

Där är han, där syns han i sträckt galopp,
Se, plymen på hatten nickar!
I kyller hans jättegestalt söks opp
Af vänners och fienders blickar.

Sin sviktande flygel han själf för an
Och leder i handgemänget.
Han vågar sitt lif som en simpel man,
Och skidan är tom i gehänget.

Nyss var det höfdingen blott — i hand
Den korta stafven med tuben.
Med klinga dragen, med blick i brand
Nu Mikaël är det, keruben —

Nyss krigarekungen med rynkadt bryn
Behärskande drabbningens vimmel;
Nu ärke-ängeln, som slår ur skyn
Och vänder om till sin himmel.

»Framåt öfver grafven i segerfärd,
För oss filistéerna flykte!
Framåt med Herrans och Gideons svärd,
I dag våra mödor vi lykte!»

Han bärs som på stormens vingar framåt
I dimman, där salvorna braka.
Likt hagel det smattrar mot harneskplåt,
Och hästarne stryka tillbaka.

»Framåt, mitt småländska rytteri!
Framåt, mina tyska bröder!»
Förgäfves, förgäfves — de efter bli.
Då ropas det: »konungen blöder!»

I famnen på Pappenheims mörka tropp
Hann ingen den vacklande följa.
Det gula kyllret slöks ensamt opp
Af järnmännens rasslande bölja.

Ett anskri, som går genom märg och ben:
»O Gustaf, vår konung, vår fader!»
Med båda linjerna smultna till en
Gå rytande fram hans brigader.

Nu flyktar kroat och nu viker wallon
Och stupade manshögt begrafva
Friedländarens kallnade, stumma kanon —
Sin seger martyren skall hafva.

Det feltes ett ord i hans hjältedikt,
Det ordet, som kröner bedriften;
De sörjande veta att fylla sin plikt,
I blod ge de slutunderskriften.

De segrat. På fältet i skön parad
De hedra sin älskade herre,
Men fallna beteckna slagordningens rad,
De lefvande äro de färre.

Vid Lützen, på bakgrund af aftonskyn,
Med dimmiga droppar på kinden
Jag såg det — en blodig, dallrande syn,
Som flyttades undan af vinden.

(Carl Snoilsky)

Om alver och älvor

Tron på alverna levde vidare, de tycks mer och mer förknippas med naturens feminina sida och de blev älvor. Men alla älvor var ju inte av kvinnligt kön. Tyvärr har alver och älvor blivit förvanskade inom populärkulturen men de är ändå med oss. Men våra förfäder trodde knappast på spetsöron och trams. Inte heller ska vi asatroende av idag ägna oss åt trams eller trans.

Dikt: Itreksjod

Itreksjod

I tulorna nämnd som den trettonde
av den mäktiges söner,
känd av få
ty det har de kristna ordnat.

Men nu
då de gamla makterna åter är med oss
bör vi alla lära känna honom
gudasonen vi kallar Itreksjod.

Guden Itreksjod

Guden Itreksjod

Ítreksjóð eller som namnformen borde bli på svenska Itreksjod är en av de mest okända av Odens söner. Men han nämns i namntulorna och i en av dessa har Oden följande söner: Balder, Meile, Vidar, Nep, Vale, Ale, Tor, Hildulv, Hermod, Sige, Skjold, Yngvefrej, Itreksjod, Heimdall, Säming, Höder och Brage.

Många av dem är kända som Balder, Vidar, Tor, Heimdall, Höder och Brage. Meile som bara kort nämns som Tor bror får väl sägas kunna vara känd av de som är insatta i ämnet. Skjold likaså då han gifter sig med gudinnan Gefjon. Yngvefrej lär vara Frej som annars anses vara son till Njord. Måhända han räknas som en slags son då Oden är allfader? Sige och Säming ska nämnas i kommande arbeten

Itreksjod är nämnd i Snorres Edda, ofta kallad den yngre i vers 75 i kapitlet Skáldskaparmál. Men vem är han? Han nämns inte som någon grundare av dynastier som exempelvis Skjold som blir förfader till skoldungarna eller som Frej blir till ynglingarna.

Vad vi vet är att han är son till Oden och halvsyskon till många andra gudar såsom Balder och Tor. Fadern Oden är härskarguden som förknippas med visdom men också makt och strid. Vi kan utgå från att sonen eller ja alla sönerna är modiga och tappra även Itreksjod.

Namnet Itreksjod lär betyda Ítrekr, eller på svenska Itreks son. Oden har många namn och vi känner nog inte alla. Dristar vi oss till mer gissningar så kan kanske de 37 gåtorna som finns bevarade i Gestumblindes gåtor som är en del av Hervar och Hedreks saga. Frågan är:

Hverir eru þeir þegnar,
er ríða þingi at
ok eru sextán saman,
lýði sína
senda þeir lǫnd yfir
at byggja bólstaði.

I översättning:

Vilka raska svenner
rida till tings
och äro då sexton samman?
Sina ringbrynjekämpar
runt rikena sända de
att bostad bygga åt sig

Svaret blir:

Þat er Ítrekr ok Andaðr, er þeir sitja at tafli sínu översatt till svenska Det är Ítrekr och Andaðr när de sitter vid sitt bräde. Ítrekr är brädspelaren men vilket brädspel som åsyftas är oklart. Ett strategispel som exempelvis schack eller bräde på isländska hnefatafl är något man förmoda att den vise Oden spelat men också varit del av en herremans tidsfördriv. I Valans spådom Voluspa omtalas att gudarna spelat med guldbrickor och dessa ska återfinnas efter slutstriden. Andaðr är ett jättenamn i namtulorna. Nog är det väl möjligt att Oden utmanat en jätte på brädspel men ocksp att man kan se det som en kamp mellan asar och jättar. När gudarnas spel mot jättarna är över kommer ett nytt spel.

I Odens hall spelar Brage och är det då för djärvt att tro att Brages broder eller rättare halvbroder Itreksjod spelar brädspel, han lär ut strategi inför den kommande kampen mot jättarna.

Slutsats: Ítreksjóð eller Itreksjod kan räknas till asarna. Men som i fallet med Meile och asynjan Ilm måste mer forskning ske.

Källor
Illustration gjord av författaren.

Tryckta:
Brate Erik Eddan, De nordiska guda- och hjältesångerna 1990
Ohlmarks Åke Eddan, Snorre Sturlusons edda i översättning 1964
Ohlmarks Åke Den glömda Eddan – Eddica minora 1955

Internet:
https://cornelius.tacitus.nu/sagor/hervarar/index.htm
https://en.wikipedia.org/wiki/%C3%8Dtreksj%C3%B3%C3%B0
https://heimskringla.no/wiki/Remser_fra_Snorra_Eddas_h%C3%A5ndskrifter_(B1)
https://historylists.org/mythology/itreksjod-god-of-norse-mythology.html
https://ideellkulturkamp.com/2016/10/28/147-namngivna-gudamakter-inom-asatron/
https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%8Dtreksj%C3%B3%C3%B0
https://sv.wikipedia.org/wiki/Namntulorna

Angående de 147 gudamakterna

Jag skrev om och gett ut skrifter om att asatron har 147 namngivna gudamakter. Meningen var att ett det skulle bli ett någorlunda lättfattligt verk som skulle kunna användas av i princip alla som är intresserade av den förkristna religionen. Men efter en del betänkande avstod jag från att ta med de germanska gudar och gudinnor som dyrkats på kontinenten och de brittiska öarna men också en del andra namn och får man säga personer som nämns i källorna. Att det funnits mer makter än de som nämns har alla nog förstått men siffran 147 som nästan ses som lite ”helig” får revideras. Vår resa in i hedendomen har bara börjat och jag hoppas ni ärade hedningar följer med.

Henrik Andersson

Heteronormen är enda normen!

Nordiska Asa-samfundet har börjat med att viga homosexuella. Det ska dock påpekas att vigslarna inte har juridisk giltighet. Men Ideella Kulturföreningen har som enda norm den heterosexuella normen.

Föreningen diskuterar endast med de som delar föreningens värdegrund.

Sympatins religion

Sympati är viktigt och många av makterna kan ge oss detta. Läkekonstens asynja Eir kan detta förstås. Lofn som kan påverka Oden när det gäller kärleks bekymmer och Frigg som förlorat sin son vet mycket om sorg. Ja de flesta av asarna känner sympati. Även den kärva Skade uppmanar Frejs vän Skirner att undersöka vad som felas Frejas broder. Så asatron är sympatins religion.

Lofn är en sympatisk asynja.