Månadsarkiv: december 2024

Asatron är hästens religion

Få religioner fokuserar så mycket på hästar som asatron. Sleipner den åttafotade hästen är den mest kända av hästarna inom asatron. men många fler finns. Hovvarpner heter asynjan Gnås häst för att nämna en. Frej ger sitt svärd och sin springare till Skirner så han kan fria till jättinnan Gerd. Hästen ett av de viktigaste djuren människan domesticerat spelar en viktig roll i vår hedniska tro. Blot-Sven den siste hedniske kungen fick tillträda sitt ämbete då han offrat en häst. Hästar offrades i Uppsala och de kristna har allt sedan de tagit över ogillat förtärandet av häst. Hästar förknippades med Frej som ju redan nämnts men borde inte annandagjul dagen då hästar fordom skulle rastas och kapplöpningar ske helgas åt Frej av oss hedningar som bor och blotar i Sverige? Förutom Frej är ju hästguden om man så får säga Oden som far över människor under den vilda jakten i jultid? Bruket med att sätta ut kärvar till jul har av n de ansetts inte bara handla om att mata fåglar utan att ge foder åt Odens häst när han är ute och far i jultiden, Jolners tid. Ty alla vet att julen är den högtid som förknippas me Oden och Jolner är hans namn som julgud.

Den vilda jakten och midvinter.

Den vilda katen då Oden med sitt sällskap far över jorden i jultid sker i slutet av december då jul allmänt firas. Förr hette november vintermånaden, december julmånaden och januari torsmånaden. Julmånaden hamnar i mitten av de tre månaderna och vintersolståndet sker då. Det vore ju märkligt att minnet av den vilda jakten överlevt om vintersolståndet varit så oviktigt för de asatrogna i äldre tider. Att Oden och Mithra den senantika världens store gud associerats med varandra är känt sedan länge och Mitotyn heter den synkretisktaska guden som dyrkades. Sedan när romarna konverterade till kristendomen levde minnet av denne gud kvar i Skandinavien.

Hell Oden. Hell de som far med honom över land och hav i midvintertid.

Lilla helgonet

”Det skulle allt smaka det, i ett nunnekloster.” Ja den repliken hörs varje år då Karl-Bertil Johnssons julafton visas. Men vad är det för gammal film de ser å TV som inte fanns i Sverige vid denna tid?

Lilla helgonet heter filmen och det är en försvenskad variant av en fransk operett som skrevs 1883. Originalet heter Mam’zelle Nitouche och upphovsmannen var 1825-1892. Till sin hjälp hade han Henri Meilhac 1831-1897och Albert Millaud 1844-1892som skrev librettot.

Weyler Hildebrand 1890-1944 gjorde filmen som nu blivit en del av et svenska julfirandet. Några år innan hade han gjort filmen eller rättare kultfilmen Pensionat Paradiset som blev utskälld och han fick utstå diverse påhopp från den självutnämnda kultureliten.

Handlingen i filmen är enligt Svensk filmdatabas följande:

Celestin är sånglärare för noviserna på Små svalornas kloster. En som har stort nöje av hans undervisning är den ljuva, ödmjuka Denise de Flavigny, som samtidigt dock längtar starkt till livet utanför klostermurarna.
Också Celestin lockas av tillvaron utanför klostret. Det har t o m gått så långt att han numera för ett dubbelliv. Varje kväll smyger han sig i väg från klostret för att en stund senare inträda på stadens teater som Floridor, kompositör till en ny operett under repetition. Och nu är det bara ett dygn kvar till premiären.
Föreställningens stjärna är Corinne, som just nu håller sig med två älskare. Den ene är Floridor. Den andre heter Gibus, en kolerisk major som f ö är bror till priorinnan på Små svalornas kloster.
Den här kvällen kommer majoren på Corinne tillsammans med Floridor. Majoren börjar jaga Floridor, som dock lyckas undkomma.
Efter en sånglektion dagen därpå avslöjar Denise för Celestin, att hon kan alla sångerna i hans operett. Hon har funnit hans skapelse i en hög med noter. Han finner för gott att berätta hela sanningen om sitt dubbelspel.
Majoren söker upp sin syster priorinnan med ett meddelande från Denises föräldrar. De har tillsammans med föräldrarna till en av hans underställda, löjtnant Fernand Champlatreux, beslutat förena sina respektive barn i giftermål. Priorinnan går med på att låta Fernand träffa Denise — men inte se henne. Utan att Fernands rätta identitet avslöjas för Denise, frågar han ut henne, medan de står på var sin sida om en skärm.
Priorinnan beordrar Celestin att eskortera Denise till Paris, där bröllopet ska stå. Förbannande sin otur för Celestin Denise till ett hotell, där han låser in henne i ett rum och sedan lämnar han henne för att som Floridor övervaka operettpremiären.
På teatern är föreställningen redan i gång, och det artar sig till succé. Majoren finns på teatern, när Floridor anländer, och deras förvecklingskarusell kring Corinne fortsätter.
Denise har tagit sig ut från hotellet och anländer till teatern, där hon möter Fernand som alldeles betagen hjälper henne till rätta. Denise utger sig för att vara fru Floridor, och när Corinne får höra att Floridor är gift, vägrar hon spela vidare. Föreställningen räddas av Denise som under namnet Nitouche (den skenheliga) trollbinder publiken och gör succén till ett faktum.
Celestin försöker i hemlighet föra Denise till Pariståget. De har klätt ut sig i uniform — och blir infångade av en militär vaktpatrull. Men de räddas förstås av Fernand, och Denise avslöjar att hon inte alls är fru Floridor.
Efter nattens förvecklingar återför Celestin Denise till klostret, där de på morgonen ställs till svars av priorinnan för att de inte kommit i väg till Paris.
Majoren och Fernand kommer till klostret med ett nytt meddelande från Denises föräldrar. Det blir inget bröllop, eftersom Fernand har ändrat sig.
När beskedet framförs till Denise, börjar hon ana sammanhanget och ber att få träffa den unge mannen. Strax därpå står de två på var sin sida om den skärm som skilde dem åt vid första mötet. Efter några få ord har de definitivt avslutat sitt spel med identiteter. De låter ”ridån” gå upp och möter varandras kärleksfulla blickar.
Medan Celestin läser i tidningen om den stora framgången för Floridors nya operett, ger priorinnan de unga tu sin välsignelse.

Huvudrollerna spelas av Marguerite Viby 1909-2002 som var från Danmark och levde under kriget i Sverige. Åke Söderblom 1910-1965 som spelar Celestin och mannen med repliken är Thor Modéen 1898-1952 som spelar major Alfred Gibus, han var förresten med i Pensionat Paradiset. Priorinnan spelas av Hjöedis Petterson 1908-1988.

Charmören som får den unga klosternovisen spelas i sin tur av Allan Bohlin 1907-1959. Han syns dock inte i filmsnutten som visas i Tage Danielssons TV-klassiker. Inspelningen av filmen påbörjades 24 januari.1944 och avslutades 6 mars1944. Svart/vitt förstås det är ju 1944. Speltiden är 104 minuter.

Lilla helgonet fick hyfsad kritik. Aftonbladet skrev bland annat ”en småtrevlig film”.

God jul Tyr!

Julen är uråldrig. Måhända den är äldre än själva mänskligheten då arkeologiska fynd visar att bland annat neandertalare haft såväl andliga som kulturella intressen. Men julen har ändrats och kommer att ändras. Men i Sverige i den tid vi lever är julafton den viktigaste dagen och denna dag är i år en tisdag. Tyr är guden föreningen uppmärksammar extra mycket 2024 vt så en extra hälsning till Tyr är på sin plats. God jul Tyr!

God jul Tyr!