Är asatro förenligt med liberalism? Ja frågan är fri. Men den hedniska tron som var norm och ideal innan kristendomen kom var knappast en lära som uppmanade till individualism. Man levde i kultur där familjen och ätten var viktigare än den enskilde individen. man offrade och hedrade sina förfäder, man hämnades sina anförvanter om de skadades eller dödades. For man ut på resor, oavsett plundring eller handel får man nog förmoda att skeppslaget var större än jaget.
Den enskilde var en länk i en stor kedja, den sträckte sig bakåt och framåt. Mång hade nog inte någon privat relation med sina gudamakter även om det fanns de som tyckte sig stå gudarna närmare än andra. Man behövde inte ha en personlig relation med gud såsom en del kristna och andra ökenvarelser tycks tro. Sedan finns det monoteister ofta just komna från öknen där familjen, stammen, klanen eller vad vi nu ska kalla detta anser familjen viktigare än individen. Gruppsamhörigheten kan vara såväl livväst som livsfarlig, tänk på alla så kallade hedersmord som sker.
Vi lever i en väldigt individualistisk tid, många hedningar ser sig själva som starka individer som går sina egna vägar och är fritänkare men är detta alltid förenligt med fädrens tro? Finns det inte risk att dessa individer hur hedniska de än må kalla sig utvecklar ren och skär egoism, något som väl ingen hedning i fornstora och bättre dagar hade sett som något bra och föredömligt?
Idag står liberalismen för en politisk åskådning där individen är det man utgår från. Vill man vara kritisk så tar individens frihet och blir egoistens frihet. Asatrons makter är sannerligen inte några egoister. Tyr offrar sin hand och Oden sitt öga. Men hur många liberalister skulle egentligen trots att de hävdar motsatsen riskera stympas eller dö för någon annan?
Frågan är fri, är liberalism förenligt med asatro?
Ideell Kulturkamp 