Om vi studerar bild nummer ett så ser man solstånd och dagjämningar samt solen i mitten. Man kan säga att det blir ett kors. Korset armar är fårstås osynliga men kan anas. Ser man bilden nummer två som kommer från en hällristing ser man samma symbol från Torshamn i Blekinge.
Symbolen som sägs symbolisera solen kan lika gärna vara en symbol för de fyra dagjämningarna och solstånden. Kanske ska symbolen ses som markering för att ett år har passerat och inte i första hand som en symbol för solen?
Men som man ser så bildar det ett kors. Korset är kristendomens symbol. Jesus har fyra apostlar och tolv lärjungar, tolv månader har ett år och tolv är zodiaken. De första kristna trodde nog inte att deras frälsare var en fysisk person utan såg i sin tro som en mer adlig och gnostisk lära. Gnostiscim var något som sedan fördömdes och förföljdes. Man skulle tro bokstavligt och inte symboliskt ansåg kyrkofäderna och därmed blev mycket att läran förvanskad. Jesus Kristus var inte en människa som levt och verkat någon gång strax efter nuvarande tidsräkning utan en andlig och etisk makt som krävde insikt och kunskap för att förstås. Tyvärr blev det nu inte så. Man skulle säga med en mer modern liknelse att om man skulle bokstavstro på det som sker inom exempelvis frimureri och andra ordensällskap s skulle mycket bli orimligt och svårförstånligt. Krisendomen var tänk att föra hellenismen, den epok av antiken som räknas mellan Alexeander den store till ungefär år 30 vår tidräkning till judarna, tyvärr blev det så att läran gav judendomen till de folk som levde och verkade i Romariket men senare spreds till större delen av den då kända världen.
Korset användes långt före kristendomen. Frälsarguden Dionysos finns avbildad på ett kors. Han där men återuppstår. Germanerna korsfäste inte de som skulle avrättas. Hängning gjordes istället. Korset som folk avrättades på var av träd och korsformen kan uppfattas som ett träd. Livets träd är en känd symbol från flera kulturer och annamades av de kristna. Livets träd, det stora kosmiska trädet kallas hos germanerna för Yggdrasil och där i dess gren hängde Oden i nio dygn. Frälsarna blir frälsare förs när de levt och dött och sedan återuppstårr. De kan då säga nått den högsta kunskapen och insikten i världsaltets mysterier ty de vet hur det är att vara levande, död och återupplivad det vill säga uppstånden. Trädets ovansida är den levande delen där löven lever medan dess nederdel är den döda.
Germanerna kom i kontakt med frälsarkulter och mysteriereligioner. En av de mest polulära gudarna för germaner i romersk tjänst var den gud vars namn är Mithra. Jämfört med andra frälsningsläror var denna inriktad och inspirerad av krig och soldatliv och legionärer och andra soldater i den romerska hären. Kirgarna tog med sig kulten av Mithras hem och den synkretiserades med dne redan befittnliga tron på Oden och guden Mitotyn Mihtras-Oden nämns.
Frälsargudarna föds när det är som mörkast vid vintersolståndet. Den gnostiske Jesus som har föga eller intet med den Jesus vi alla får lära oss levde för tvåtusen år sedan, Dionysos och Mithra föds samma datum. Deras fäder är den högsta himmelsguden och deras moder är en jordisk kvinna, jordgudinnan. Det gudomliga, det andliga möter det materiella, det jordiska. Människan är ande och materia.
Så vintersolståndet är en viktig dag för de som vill få insikt och kunskap om hedniska läror. Men dessa läror är inte för allt och alla.
Bild ett. solen och solstånd och dagjämningar.
Bild två hällristning från Blekinge.
Oden hänger i trädet.
Ideell Kulturkamp 