Man får förmoda att mången ålänning den nionde juni dag äter ålandspannkaka, en slag nationalrätt. Bäst beskrivet är det en åländsk variant av ugnspannkaka. Mannagrynsgröt eller risgrynsgröt blandas i smeten, som därefter smaksätts med kardemumma. Pannkakan serveras med sviskonkräm och vispad grädde.
9/6 2016 ayps.
Carmina Burana
Åttonde juni är ett datum att lägga märke till om man gillar klassisk musik. För detta datum uruppfördes verket Carmina Burana 1937. Platsen var Frankfurts operahus. Kompositören för verket var tysken Carl Orff.
År 1803 hittade Johann Andreas Schmeller 1785-1852 en handskrift i klostret Benediktbeuern i kungadömet Bayern. Handskriften som även hade några illustrationer. Handskriften innehöll 243 sånger/dikter. Troligen så kommer handskriften från Seckaus kloster som ligger i dagens Österrike. Schmeller gav skriften namnet Carmina Burana, sånger från Beuern. Språket i dikterna är mestadels latin men också medeltidstyska och medeltidsfranska. Vilka skrev då dikterna? Man vet namnet på några av författarna; Petrus Blesensis, som studerade i Bologna och Paris och som senare blev diplomat. 1135-1203 tros hans levnadsbana varit. Gualterus de Castellione en fransman som levde på 1200-talet och som också han studerat i Paris. Mest intressant är nog den tyske anonyme diktaren som kallats Archipoeta, ärkepoeten och som tros ha dött på 1160-talet. Några av dennes verk handlar om det som Carmina Burna tar upp, fest, nöjen och tragiska följder av detta. Carmina Burna må ha hittats och kanske skapats i kloster. Men det är ingen from kristen skrift. 131 sånger handlar om kärlek och 40 om spel och dryckenskap. Inledningen till Carmina Burana är sången O Fortuna. Den handlar om lyckogudinnan eller rättare sagt ödesgudinnan Fortuna.
O Fortuna
velut luna
statu variabilis,
semper crescis
aut decrescis;
vita detestabilis
nunc obdurat
et tunc curat
ludo mentis aciem,
egestatem,
potestatem
dissolvit ut glaciem.
Sors immanis
et inanis,
rota tu volubilis,
status malus,
vana salus
semper dissolubilis,
obumbrata
et velata
michi quoque niteris;
nunc per ludum
dorsum nudum
fero tui sceleris.
Sors salutis
et virtutis
mihi nunc contraria,
est affectus
et defectus
semper in angaria.
Hac in hora
sine mora
corde pulsum tangite;
quod per sortem
sternit fortem,
mecum omnes plangite!
Av alla sånger i verket så är nog Olim lacus colueram som handlar om en svan som fångats, dödats och som nu steks i en ugn!
Orffs verk är ett stort operaverk, körer och solister om vartannat och ett stycke i verket där endast musik används. Dramat börjar och slutar med O Fortuna.
Carl Orff föddes 1895 i Bayern och avled 1982. Familjen var officersläkt och Orff deltog i första världskriget. Efter kriget började Orff bli musiklärare men började också försöka sin lycka som kompositör. Inom musikpedagogiken spelade Orff en stor roll då hans Musik für Kinder i fem band kom ut på 1950-talet, de används ännu. Orff skrev förvisso flera andra verk, men det är Carmina Burana som gett honom världsrykte.
Asatro i Sydafrika!
Asatru / Heathen South Africa är namnet på en wordpress blogg i Sydafrika. Den verkar inte uppdateras så ofta, men det kan ju kanske vara av intresse att ha lite kontakt med de som vördar Tor och Heimdall i Afrika.
Sverige
Sverige, Sverige, Sverige, fosterland,
vår längtans bygd, vårt hem på jorden!
Nu spela skällorna, där härar lysts av brand,
och dåd blev saga, men med hand vid hand
svär än ditt folk som förr de gamla trohetsorden.
Fall, julesnö, och susa, djupa mo!
Brinn, österstjärna, genom junikvällen!
Sverige, moder! Bliv vår strid, vår ro,
du land, där våra barn en gång få bo
och våra fäder sova under kyrkohällen.
Verner von Heidenstam
De svenska gudarna
Man kan gott säga att Sverige har två gudar framför de andra. De två gudarna är Oden och Frej. Sverige består historiskt av två områden, Svealand och Götaland. Dessa två områden med de folk som bodde där blev en gång i en något dimmig forntid ett rike. Vi börjar med Svealand.
Svearnas uråldrige kultgud är Frej, Njords son och ynglingaättens mytiske anfader. Det var Frejs bild som de troende bar runt på åkrarna i Uppsala för äring och fred. Frej var så populär att de kristna var tvungna att hitta på en egen motpolskult, kulten av Erik den helige för att Frejs minne skulle förblekna. Lite ironiskt är det att svearnas gud nummer ett ersattes av en kristen västgöte!
Götarnas gud framför de andra var Oden. Oden är ju som alla troende vet både vishetens gud men också krigets. Törs man drista sig att misstänka att götarna var något mer krigiska än folken i Uppsala? Teorier säger att goterna härstammar från Götaland. Goternas gud var Oden. Många av binamnen på Oden syftar på gaut, göt. Gaut, Gautr är de mest kända av de ”götiska” namnen. Många ortsnamn påminner ännu i denna dag om denne gud, Götevi I Östergötland och Götala i Västergötland får vara exempel på det.
Idag är Sverige ett rike, både svear och götar lever i samma nation. Men visst är det bra för oss svenskar av idag att vishetens och framgångens gudar är våra ”nationalgudar”?
Passande är att svearnas och götarnas flagga är blå och gul. Med lite god vilja kan färgerna beskriva de två gudarna. Oden klär sig ofta i blått och gult, guld är ju en färg som passar bra för en framgångens gud. Gyllene är ju sädesfälten och ännu idag är myntens färg gyllene.
Hell Frej! Hell Oden!
Frej
Oden
Hurra för Sverige!
2016 6/6 ayps
Den danska gudinnan
Gefjon
Det är nog inte för mycket sagt att säga att Gefjon är Danmarks gudinna. Gefjon är ju den gudinna som enligt sägnen plöjde fram Själland ur det som nu är Mälaren. Lite snöpligt för oss svenskar är det får man väl ändå säga. Vidare så är Gefjon gift med Skjold. Denne Skjold är enligt sägen den förste danske kungen och son till ingen mindre än Oden. Som de danska kungarnas anmoder kan hon gott representera det danska folket och det land som heter Danmark. Plogen är gudinnans symbol, det är en bra symbol för Danmark blev tidigt ett jordbruksland. Så bra att det är mer åker än skog än i denna dag.
Freja är den gudinna som nämns i den danska nationalsången. Hon är ju syster till Gefjon, men författaren till den danska nationalsången Oehlenschläger skrev faktiskt en hyllningsdikt till Skjolds maka och den återger vi här, på originalspråk förstås.
Bragis Sang om Gefion
Da Asaskokke
I tætte Flokke
Fra Østen rede,
Med Sværd af Skede,
Giennem tykke Skove,
Over sølvblaa Vove,
Over steile Bierge;
Da blanken Værge
Veien dem baned,
Og da de raned
Jetterne Livet; –
Da rank som Sivet
Gik Gefion silde
Ved Sveakilde,
Hvor Jettehuset
Ved Flodegruset
Af Biælker sig hæved;
Hvor Gylfe kræved
Skatten af Landet,
Saavidt som Vandet
Biergsletterne fugter
I Tvillingbugter.
Med Gyldenkrone,
Ved Harpens Tone,
Drotten for Helte
Lytted til Sangen,
Med Skiæg til Belte.
Og Harpeklangen
Indlokte Disen
At høre Visen.
Men Gylfes Sønner
Paa Skiønhed skiønner:
De saae Gudinden
Saa let som Hinden
I Sal at træde;
De sprang fra Sæde,
Velkommen bøde
Den Rosenrøde,
Den Liliehvide,
Men lidet Blide.
De saae den Høie
Med deiligt Øie
I Hal at stirre;
Det mon forvirre
Dem Sind og Sandser;
Og under Pandser
Slog Hiertet smeltet;
Som før kun hørte,
Naar Vreden førte
Dem Sværd fra Beltet.
Da endt var Sangen
Og Harpeklangen,
Sig Gefion reiste.
Og Halsen kneiste
Efter stolten Vane,
Som naar en Svane
Sit Hoved hæver,
Mens Vandet bæver
Af Vellystglæder,
Fordi det væder
Hvidbarmen fyldig,
Der ligegyldig
Paa Voven flyder.
Saa Gefions Dyder
Nu Gylfes Sønner
Med Ild beundre;
Og Skioldene dundre
Til hendes Ære.
Men stolt hun lønner
Al deres Tragten
Kun med Foragten.
»Farvel, I Jetter!
Miødhornet sætter
Jeg her for Munden
Til Afskedstegnet.
Jeg gaaer i Lunden,
Hvor det har regnet,
Mig Blomster at plukke
Og høre klukke
I Foraarsdalen
Nattergalen.
Og naar nu atter
Sig Maanen viser,
Er Østens Datter
Hos sine Diser.«
Gefion du Ranke,
Bliv her, at sanke
Blomster hver Sommer,
Naar Droslen kommer.
Ei du forlade
Det svenske Stade!
Hvis bort du iler,
Ei længer Glæder
Til Biergekiæder
I Svithiod smiler.
»Ja — vil I Skoven
I Sølvervoven
Mig selv udtrække?
Saa skal jeg dække
Med Blomster Landet.
Men midt i Vandet
Maa Øen kneise;
Hvis ikke reise
Jeg skal imorgen
Fra Jetteborgen.«
Hvis ei du vil ile,
Men lidt kun smile
Til Jettesønner,
Da Elskov lønner
Med hvad dig lyster,
O Freyas Syster!
Vælg selv den bedste
Plet kun af Landet!
Og ud i Vandet
Som Ægirs Heste
Vi Øen drager,
Hvor du behager.
Saa tog hun Ploven
Med Ædilstene,
Og pløied Skoven
Med Træer og Grene
Og Bakkerne bratte.
Hun Klinten satte
Mod Syd, at bryde
De Bølger som syde;
Og efter i Vandet
Flyvesandet
Som Slæbet fulgte.
Ei Gefion dulgte
Sin Fryd i Havet.
En Viig hun graved
Til Held for Nord,
Og kaldte saa Vigen
Issefiord.
De Kæmper blide,
Som Ørne hvide,
I Gefionsaaget
Karbunkelbroget,
Uddroge Øen
Fra Field i Søen.
Det bedste Stykke,
O hvilken Lykke!
Af Fastlandskoven
Staaer nu i Voven.
Og senest Alder
Det Siølund kalder.
Thi Sø med Lunden
Er huldt forbunden.
En Pragt for Jorden!
Et Syd i Norden.
Men Svælget fyldtes
Med Vand, som forgyldtes
Af Morgenluen.
Nu Himmelbuen
I Bølgen sig speiler.
Nu Baaden seiler
Hvor Karmen kiørte;
Og hvor man hørte
Bladene hviske,
Der svømme Fiske.
Sort Venneren syder,
Og Tangen sig skyder
Med Muld i Søen,
Lig Bugten i Øen.
Hil Gefion Dise!
Dig lød min Vise.
Din Skiønhed lønnes,
Din Magt har vundet:
Thi Siølund grønnes
Ved Øresundet!
Uppmärksamma alla Nordens nationaldagar!
Media i Sverige brukar alltid uppmärksamma Norges nationaldag den 17 maj. Man uppmärksammar dagen nästan lika mycket, om inte mer, än den svenska. Men det finns fler nordiska länder än broderlandet i väst. Visst, norrmännen firar mest, någon kanske säger värst. Men ändå kan det väl vara värt att påminnas om de andra länderna? Sverige har sin nationaldag i juni. Det har Danmark och Island också. Det halvt om halvt självständiga Grönland har även sin dag denna månad, likaså Åland.
Danmark firar sin nationaldag eller som de säger grundlovsdag den femte juni, dagen innan den svenska. Det gör de för att minnas att Danmark fick sin grundlag denna dag 1849. Island blev självständigt den 17 juni 1944, därför är denna dag önationens dag. Grönlands nationaldag, om ordet ska användas, är att det blev självstyre den 21 juni 1979. Det datumet brukar även solståndet vara. Nionde juni fick Åland sitt självstyre och året var 1922. Finland firar nationaldagen den sjätte december. Detta datum 1917 förklarade sig broderlandet i öster sig som fritt och oberoende.
Så media kan gott skriva lite mer om de andra länderna i Norden. Juni verkar ju vara den nordiska månaden nummer ett!
Henrik Andersson
Publicerad i Skaraborgs Allehanda 2016-06-04. http://www.sla.se
Ideell Kulturkamp 