Den hedniske martyren Aslan Tsipinov

Aslan Tsipinov mördades 29 december 2010 utan för sin bostad i Shalushka i den ryska delrepubliken Kabardion-Balkaria. Dr Aslan Tsipinov var en 51 årig etnolog och historiker och hade publicerat flera skrifter och artiklar om folkkultur. Han var också anhängare av den traditionella religionen Adyghe Habze, en religion som var vanlig i Kaukasus innan islam kom.

De två männen som mördade dr Tsipinov gjorde det på order av den muslimske ledaren och terroristen emir Zakaria. Tsipinov ansågs vända bort folk från islam och istället hänge sig åt hedendom och avgudadyrkan. Tsipinov hade förut fått mottaga hot från muslimska fanatiker. Tsipinov var karabardier som räknas till tjerkessiska folken.

Adyghe Hazbe är den etniska religionen tjerkesser och närbesläktade folkslag tro på. Viktigaste guden i denna tro är Tha som är övergud. Thas symbol hammarkorset är även religionens symbol. Andra gudamakter är trickstern Sosruko, påminnande om våran Loke. Satanaya gudinna som är skördegudinna men också beskyddar hem och hantverk. Tlepsh som är smedernas gud, Emish en gud som beskyddar fåren. Schyble åskguden och Hytaeguash en jungfrugudinna som vakar över trädgårdar. Flera gudamakter finns. Religionen tros ha fått influenser från Hellas under antiken.

Omkring 3 % av folket i Kabardino-Balkaria bekänner sig till denna tro. Ungefär lika många är anhängarna i andra delrepubliker. Religionen har fått en renässans efter Sovjets upplösning. Muslimska makter försöker stoppa spridningen och Tsipinov kan med rätta sägas vara en hednisk martyr.

Ideella Kulturföreningen uppmärksammar dagen och hedar den mördades minne. Må Tha vaka över honom.

Aslan Tsipinov

Aslan Tsipinov

Satanaya

Gudinnan Satanaya

Tha kors

Guden Thas symbol, hammarkorset

 

Fjärdedag jul

Fjärdedag jul har få uppmärksammat i modern tid. Och ni kära läsare, hur ofta har ni hört talat om fjärdedag jul? Ärligt, inte många. Fjärdedag jul var helgdag fram till 1772. Men dagen har inte varit helt bortglömd, för det är också menlösa barns dag. I gamla tiders runkalender är det ett svärd ristat som ska minna om Herodes barnamord. Men också ofta en kanna. Det sista för att påminna om att julhelgen och julfirandet ännu inte är slut. Så ärade läsare, ha en trevlig fjärdedag jul!

Vill du ha en egen tomte?

Vill du ha en egen tomte? Ja eller inte bara en utan flera? Gör då som gammal klokskap från Dimbo, Tidaholms kommun i Västergötland säger:

Gå till en gammal grav där du vet att en gammal man ligger begravd en torsdagskväll. Gräv upp graven och ta en spik från locket i kistan. Eller fler spikar, beroende på hur många tomtar du vill ha. Sedan går man in i kyrkan och slår in spiken eller spikarna i altarbordet. Nästa fredag kommer då tomtarna och frågar om man vill leja drängar. Svara nu ja, för nu går det inte längre att ångra sig. Sedan har man en tomte eller flera beroende på hur mycket gröt man vill avvara på julafton.

Tänk nu på att griftefriden gäller så att gräva på kyrkogårdar hur som helst går nu inte för sig. Och kyrkor brukar vara låsta nu för tiden. Ska man nu göra denna ritual så ta någon ful ”Tegnerlada” till kyrka och slå i altarbordet. Av kulturhistoriska skäl kan det ju vara synd att slå i spik i en 1200 tals möbel.

Vad som händer om man går in i en synagoga eller moské törs vi inte tänka på. I sistnämnda fall kommer nog stollarna i is och då måste man ha is i magen för att överleva.

Och ska man nu ha dessa drängar så är det kanske idé att inte bo i en lägenhet tre trappor upp. Nej en gård ska det ju vara. men om dessa tomtar kan modernt jordbruk som sker via dataskärm med EU-bidrag det kan inte Ideella Kulturföreningen gå i god för. Nåväl, lyckas försöket med att anställa tomtar så hör av er. Anonymitet respekteras kanske.Ni som bara vill ha tomtar, men bara på loftet, er rekommenderar vi att gå med i liberalerna eller fi!

God fortsättning på julen med eller utan tomtar.

Gustav III, tredjedag jul och julrean

1772 bestämde Gustav III att svenskarna skulle arbeta mer och roa sig mindre. Inget konstigt med det. Få makthavare vill att folk ska roa sig mer och arbeta mindre. Konungen bestämde att tredjedag jul, fjärdedag jul, tredjedag påsk, fjärdedag påsk, tredjedag pingst och fjärdedag pingst skulle bli arbetsdagar, såvida inte någon av dagarna inföll på en söndag för då var det vanlig helgdag. Detta skulle börja gälla året därpå. Den stora helgdöden som beslutet kallades fick väl inte någon omedelbar effekt. Men senare vid industrialiseringen på andra halvan av 1800-talet började det bli mer allvar av beslutet. Vid jul fortsatte folk under Gustavs tid att fira och festa. Det finns dock inga eller få seder som är specifikt knutna till tredje eller fjärde dag jul. En medalj slogs ju till kungens ära efter beslutet så medaljgravörerna fick ju onekligen lite extra sysselsättning.

I alla tider har skolbarn haft ledigt även i de så kallade mellandagarna och det gäller ju fortfarande, men det är värt att notera att indirekt har tredje dag jul fått en förnyad aktualitet, det är då julrean börjar. Fast det har börjat hända att rean börjar redan på juldagen…

Julrean är en sed eller rättare sagt måhända, en osed. Nu ska det köpas och bytas i några dagar fram till nyår. Kanske hade det varit bättre om salig konung Gustav III inte bryt sig om att avskaffa helgdagarna. Onekligen stör julrean julfriden, fast butiks personalen arbetar onekligen.

Ha en god tredjedag jul!

Annandag jul, en historia om grekiskt, romerskt, kristet och hedniskt firande i december

I runkalendern för dagen den 26 december är symbolen några stenar. Detta då den helige Stefanos stenades till döds på judekonungen Herodes befallning. De kristna menade sedan på att den stenade mannen var den första kristna martyren och hade fått sitt dop i det blod han miste då han dog. Stefanos blev sedan våra förfäders Stefan eller Staffan. Intressant nog är att det namnet är det 26:e varligaste i Sverige då Staffan dagen är den 26. Stefanos var sedan skyddshelgon för hästar och många avbildningar finns föreställande denne stalledräng.

Stefanos är dock inget judiskt namn, utan kommer från grekiskan. Namnet ska i översättning betyda bekransad eller krönt. Bekransning var ett sätt att belöna vinnare i tävlingar i den antika hedniska världen. Populär sport var hästkapplöpning med fyrspann. Idrott var ett sätt att utöva religion i såväl Hellas som i rom.

I Sverige var juldagen då inget arbete fickutföras. Men djuren i stall och ladugårdar måste ses efter och fram på annandagen var det dags att göra rent. Ofta ville folket som sysslande med dessa arbetsuppgifter, drängarna och yngre söner på gården tidigt uppe. Fick de arbetet gjort så fick de ledigt sedan. Seden eller ska vi säga seden med att kasta in gödsel i grannarnas stall förekom. Men gödsel var hårdvaluta i en tid då konstgödsel var okänt och ingen sålde denna vara, så det fick nog inte urarta med skitkastningen. Många drängar belönades med extra mat och dryck efter arbetet och det gjorde ingen på dåligt humör. På sina håll var det föst nu som man tog fram julosten.

Hästarna som stått inne under juldagen kunde ju behöva röra på sig och då anordnades ofta kappridningar. Helst skulle dessa ske i riktning mot en norrinnande källa där djuren sedan skulle dricka. Vattnet denna dag ansåg besitta goda egenskaper. Källkulten har uråldriga rötter i Europa. En och annan av kyrkans folk ansåg nog att detta med staffansritter, det var ingenting för goda kristna. Redan Karl den stor ville förbjuda liknade seder den 26 december i sitt rike år 779.  Vadslagning lär ha förekommit vid dessa kapplöpningar.

Sedan när kappritterna var över kunde det hända tt ryttarna red runt och sjung för folk. Staffansvisan  sjöngs nu och folk tackade med att ge ryttarna mat och dryck. Utklädning förekom och ibland hade ryttarna med sig en stjärna fäst på en stång. Seden har levt in i modern tid. Men oftast sjunger de så kallade stjärngossarna staffansvisan vid Lucia, 13 dagar innan den 26:e december. På kvällen anordnade ungherrarna fest och kvinnligt sällskap var med i de så kallad lekstugorna.

Som det märks har det funnits hedniska inslag i firandet den 26 december. Religionsforskare har velat i Stefan sett kvarleva av minnet av Frej och hans skosven Skirnir. Frej var ju en av de populäraste kungarna och sveakungarna räknade honom som sin stamfar. I nyare tider har mången hedning helgat 26 december till Frej.

Annandag jul, en historia om grekiskt, romerskt, kristet och hedniskt firande i december med andra ord.

 

Fyrspann

Fyrspann under antiken. Här är det dock inte idrott utan strid som ska utföras. 500 talet innan vår tidräkning.

Skirnir och Frej

Frej ger sin skosven sitt svärd så att frieriet till Gerd kan ske.