Gustav III, tredjedag jul och julrean

1772 bestämde Gustav III att svenskarna skulle arbeta mer och roa sig mindre. Inget konstigt med det. Få makthavare vill att folk ska roa sig mer och arbeta mindre. Konungen bestämde att tredjedag jul, fjärdedag jul, tredjedag påsk, fjärdedag påsk, tredjedag pingst och fjärdedag pingst skulle bli arbetsdagar, såvida inte någon av dagarna inföll på en söndag för då var det vanlig helgdag. Detta skulle börja gälla året därpå. Den stora helgdöden som beslutet kallades fick väl inte någon omedelbar effekt. Men senare vid industrialiseringen på andra halvan av 1800-talet började det bli mer allvar av beslutet. Vid jul fortsatte folk under Gustavs tid att fira och festa. Det finns dock inga eller få seder som är specifikt knutna till tredje eller fjärde dag jul. En medalj slogs ju till kungens ära efter beslutet så medaljgravörerna fick ju onekligen lite extra sysselsättning.

I alla tider har skolbarn haft ledigt även i de så kallade mellandagarna och det gäller ju fortfarande, men det är värt att notera att indirekt har tredje dag jul fått en förnyad aktualitet, det är då julrean börjar. Fast det har börjat hända att rean börjar redan på juldagen…

Julrean är en sed eller rättare sagt måhända, en osed. Nu ska det köpas och bytas i några dagar fram till nyår. Kanske hade det varit bättre om salig konung Gustav III inte bryt sig om att avskaffa helgdagarna. Onekligen stör julrean julfriden, fast butiks personalen arbetar onekligen.

Ha en god tredjedag jul!

Annandag jul, en historia om grekiskt, romerskt, kristet och hedniskt firande i december

I runkalendern för dagen den 26 december är symbolen några stenar. Detta då den helige Stefanos stenades till döds på judekonungen Herodes befallning. De kristna menade sedan på att den stenade mannen var den första kristna martyren och hade fått sitt dop i det blod han miste då han dog. Stefanos blev sedan våra förfäders Stefan eller Staffan. Intressant nog är att det namnet är det 26:e varligaste i Sverige då Staffan dagen är den 26. Stefanos var sedan skyddshelgon för hästar och många avbildningar finns föreställande denne stalledräng.

Stefanos är dock inget judiskt namn, utan kommer från grekiskan. Namnet ska i översättning betyda bekransad eller krönt. Bekransning var ett sätt att belöna vinnare i tävlingar i den antika hedniska världen. Populär sport var hästkapplöpning med fyrspann. Idrott var ett sätt att utöva religion i såväl Hellas som i rom.

I Sverige var juldagen då inget arbete fickutföras. Men djuren i stall och ladugårdar måste ses efter och fram på annandagen var det dags att göra rent. Ofta ville folket som sysslande med dessa arbetsuppgifter, drängarna och yngre söner på gården tidigt uppe. Fick de arbetet gjort så fick de ledigt sedan. Seden eller ska vi säga seden med att kasta in gödsel i grannarnas stall förekom. Men gödsel var hårdvaluta i en tid då konstgödsel var okänt och ingen sålde denna vara, så det fick nog inte urarta med skitkastningen. Många drängar belönades med extra mat och dryck efter arbetet och det gjorde ingen på dåligt humör. På sina håll var det föst nu som man tog fram julosten.

Hästarna som stått inne under juldagen kunde ju behöva röra på sig och då anordnades ofta kappridningar. Helst skulle dessa ske i riktning mot en norrinnande källa där djuren sedan skulle dricka. Vattnet denna dag ansåg besitta goda egenskaper. Källkulten har uråldriga rötter i Europa. En och annan av kyrkans folk ansåg nog att detta med staffansritter, det var ingenting för goda kristna. Redan Karl den stor ville förbjuda liknade seder den 26 december i sitt rike år 779.  Vadslagning lär ha förekommit vid dessa kapplöpningar.

Sedan när kappritterna var över kunde det hända tt ryttarna red runt och sjung för folk. Staffansvisan  sjöngs nu och folk tackade med att ge ryttarna mat och dryck. Utklädning förekom och ibland hade ryttarna med sig en stjärna fäst på en stång. Seden har levt in i modern tid. Men oftast sjunger de så kallade stjärngossarna staffansvisan vid Lucia, 13 dagar innan den 26:e december. På kvällen anordnade ungherrarna fest och kvinnligt sällskap var med i de så kallad lekstugorna.

Som det märks har det funnits hedniska inslag i firandet den 26 december. Religionsforskare har velat i Stefan sett kvarleva av minnet av Frej och hans skosven Skirnir. Frej var ju en av de populäraste kungarna och sveakungarna räknade honom som sin stamfar. I nyare tider har mången hedning helgat 26 december till Frej.

Annandag jul, en historia om grekiskt, romerskt, kristet och hedniskt firande i december med andra ord.

 

Fyrspann

Fyrspann under antiken. Här är det dock inte idrott utan strid som ska utföras. 500 talet innan vår tidräkning.

Skirnir och Frej

Frej ger sin skosven sitt svärd så att frieriet till Gerd kan ske.

Den alternativa hälsningen!

Den alternativa hälsningen ”god helg” har blivit populär bland folk (och fä) som vill vara politiskt korrekta. Varför? Ja helt enkelt för att alla inte firar jul längre. Men också att julen har ett religiöst ursprung. Det är ju farligt, för demokratin som de facto är en religion tål inte konkurrens.

God helg har förvisso använt förut, även vid jul. Men vi tycker att god jul är bättre än god helg. Och det är inte pk-fjollor av båda könen som ska vara normen för hur vi firar jul.

Så vi i Ideella Kulturföreningen säger god jul! Gör ni det också. Mota pk-fjollorna i grind!

Svenska dikter del XXX Dagen i dag

Svenska dikter del XXX Dagen i dag

1905 i småländska Huskvarna föddes Alf Henrikson. Fadern var arbetare vid vapenfabriken. Hemmet var fyllt med böcker och båda föräldrarna var litterärt intresserad men det fanns inga resurser att låta sonen studera vid universitet. Alf Henrikson började som journalist vid Jönköpings-Posten, 1927 kom författardebuten med en diktsamling. Senare blev det anställning vid Dagen nyheter. Flytt till Stockholm gjordes, Henrikson gifte sig och fick i äktenskapet två söner. Henrikson var oerhört produktiv, såväl som journalist, diktare men även historiker. Flera verk om svensk, dansk, kinesisk och biblisk historia gjordes. Som diktare, främst inom den genre som kallas dagsvers skrev Henrikson över 20 000 dikter! 1995 avled Alf Henrikson.

23 december 1975 i dag för 40 år sedan publicerades dikten som fick namnet ”Dagen i dag”.

Dagen i dag

Dagen i dag är en märkvärdig sak.

Tänk, evighet fram och evighet bak!

Hellre tomten än Allah!

En bild säger mer än tusen ord. Med två foton kan vi enkelt åskådliggöra varför det är roligare att vara hedning än muslim. Varför det är roligare att tro på tomten än på Allah. Tomtegumman här är väl betydligt roligare att titta på än Allah som är ljusskygg av sig. Inget utseende har han. Hedningar har det roligare än ökentrons anhängare. Ärligt. det är roligare att tro på tomten, det är roligare att vara hedning än monoteist. Hellre tomten än Allah!

Fröken Tomta

Hedniskt.

Allah

Allah.

Blot och blod

fest 4

Blot

2013-11-27-06-36-18_shiiter_muslimer_ashura_hogtid

Blod

Tänk vad en liten bokstav kan betyda så mycket. Blot och blod betyder inte samma sak. En vanlig missuppfattning är ju att ordet blot har med blod att göra. Bilderna är också intressanta då de visar skillnaden mellan polyteism och monoteism på ett väldigt tydligt sätt. Monoteisterna nedan, så kallade muslimer av den inriktningen som benämns shia ägnar sig åt en mycket primitiv och primitiv avgudadyrkan. Högst ovärdiga de europeiska kulturfolken i Europa.