Svenska dikter del XXXXIII: Te mârten

Oscar Stjerne föddes 1873, uppväxten skedde i Kajsheden, en gård belägen Torsby i Värmland. Fadern till den blivande skalden dog vid tiden för sonens födelse. Oscar Stjerne studerade och avlade sin student examen 1893. Fortsatta studier i såväl Uppsala som Göteborg gjordes men slutade inte i något resultat. Mellan 1899-1913 var Stjerne anställd vid redaktionen för Karlstads-Tidningens. Stjerne gifte sig och fick barn De sista åren förmörkades av sjukdom.

Stjerne skrev på både värmländska som på det som kallas rikssvenska, debuten kom 1901 med Visor och värs. Ibland kallade sig Stjerne för ”Jong på Hea”. Sex andra samlingar utkom varav en postumt 1918. Året innan hade Stjerne den 25 oktober avlidit. Litteraturpriset ”De nios stora pris” började utdelas 1916 och det året var Stjerne bland de som fick motta denna uppskattning. På värmländska är dikten nedan:

 

Te mârten

 

Å snart ä mârten

å jä ha nârt’en

– kôrs hô jä nârt’en, han Lars i Li,

å kom i språken

å gi’n beské om hans frijeri.

Men disse ola di flög så lätt sôm

di fröa kongler på taller ha –

i lôrdas tâlt en ôm den här mârten,

men jä ha nârt’en, fallallera.

Jä ska fäll möt en

å ska fäll sköt’en

så han blir himmalens glâ i sinn

å käleksveli:

på hôr komeli

å rolehet ska han lös mej in,

te dôm sôm trôller å vänner syna,

fôr dä ä uttäckt å rolet mä,

därte  jä vänter han gir prisenter

så inga jänter har mer än jä.

 

 

Men når han börjer i

gän å örjer

om frijeri sett, da ska jä glir

å sejj att jä int

på gefting ä int

besint – men frest mej når jula blir!

En köss dä kan du fäll få, din stacker,

te gi dej mer nu, dä vûr int bra –

Når så jä vârt’en går jä frå mârten,

kôrs hô jä nârt’en – fallallera.